Jamen det gååår bra nuuu. Mira glad.

Jag tänker mycket och sällan. Idag var jag på min gamla gymnasieskola (ja gud vad gammal den är, det var hela tre månader sedan jag var där sist). Allt var exakt likadant och det var varmt och avslappnat. Just nu längtar jag tillbaka till alla innehållslösa lektioner, alla gånger jag låste in mig på en toa för att försöka sova, vila, andas, vara ifred. Jag saknar lärare som är knäppa och som ingen förstod sig på när hon skämtade för det var så jävla dumt. Jag saknar att avsky specifika klasskamrater och att prata om dem, med de man tyckte, och tycker om. Jag saknar att skratta åt alla BC man såg och jag saknar all tid man slog ihjäl i datasalarna. Jag saknar att skriva värdelösa uppsatser i samhällskunskap och tro att man inte kunde bättre. Fast, det kunde man nog inte heller. Jag förstod aldrig vad jag gjorde för fel, hur jag kunde få så dåliga betyg på arbeten som "Kvinna i Grekland under 1200-talet". Nu vet jag - det fanns annat som var viktigare att tänka på. Så får man för övrigt inte tänka nu, för nu handlar det om JOBB och PENGAR.

Jag saknar inte de dagar man var sjuk/hade en dålig dålig hårdag/ inte duschat/ inte sminkat/ inte tagit på sig kläder man ens gillade lite och så träffade man de snygga tjejerna som alltid alltid har tid och ork till att klä upp dig och vara fina. VEM HAR TID OCH ORK TILL DET VARJE DAG? U TELL ME. Jag har iallafal karaktär.

Platsen där den sämsta och den bästa tiden i mitt liv (so far) utspelade sig är inte längre till för mig, vilket betyder att jag lämnat den bakom mig. Svårt hårt tråkigt men också förbannat skönt.

Det var allt ifrån mig just nu. Jag ska ner på stan och träffa Joel. Vi ska köpa en present till lilla fina älskade fantastiska Ida, vår ögonsten och brorsdotter.

Jag är sinnessjukt sugen på en brutal karatefylla. Kom igen, någon av mina typ 25 läsare borde ha något på G. Kanske en fest i min ära eller bara en överraskiningsfest.

Hehe.

Hej då.

Sitter o trycker inne på kontoret. Måste verkligen gå på toa men jag vill inte gå ut och hälsa och prata. Jag är hungrig - tog ingen lunch med mig jag äter hemma tänkte jag.

Näsan är tät, jag trodde jag kom ihåg allt idag men jag glömde nässprayen. Och jag har så ont i magen. Som en jävla råtta i ett hjul. Jag ville dö i morse när jag vaknade. Skickade nästan massutskick till alla i min adressbok - "RÄDDA MIG!". Idag vill jag bli räddad. Rädda mig...

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har liksom ingen aning om vad mitt nästa steg borde vara.

Jooo, jag ska ta hem jobbet. Jobba hemma. Allt jag behöver är dator, papper med vilka jag ska maila och kalendern.

Jag hittade Tobakens Barn som DVD härpå kontoret. Den ska jag låna hem och visa mamma. Hehe, jag tror jag börjar nå fram till henne ang hennes tobaksbruk!

I helgen, om 6 dagar, ska jag hälsa på mitt brorsbarn! Jag längtar ihjäl mig. Jag och Joel ska gå på stan och söka efter en present i veckan.

Göra sista sakerna nu innan lunch, sen jobba hemma med att kontakta massa personer.

FISKARNA Solteckenperioden infaller 19/2-20/3.

Nyckelord: Intuitiv/Medkännande. Stjärnkonstellationen Pisces. (Fiskarna) som gett sitt namn åt det tolfte tecknet i zodiaken. Fisken är den romantiska, mjuka människan, förstående och medkännande till sin natur och ömmar för alla som har det svårt. En utvecklad känsla för rättvisa, liksom förmåga att leva sig in i sina medmänniskors livsbetingelser är kännetecknande. De sjuka och svaga i samhället ligger denna milda karaktär extra varmt om hjärtat.

Den typiska fisken är en god lyssnare, som har behov av att få finnas till för andra om livet ska kännas meningsfullt. Risken finns dock att fisken tar på sig en martyrroll, blir för snäll och följsam och glömmer bort sina egna behov. Denna känslomänniska har i regel en andlig förankring-en inre visshet om att det finns något mer i tillvaron än det som är synligt för blotta ögat. Intuitionen är stark, liksom lyhördheten för stämningar och atmosfärer. Denna förmåga att fånga upp känslor så till den grad att dessa ibland upplevs som egna kan vara ett problem för människor födda i Fiskens tecken, och av den anledningen är det inte oviktigt vilken miljö de simmar i.

Neptunus är den härskande planeten, vilket skänker en konstnärlig ådra och ett rikt inre liv. Denna fantasifulla karaktär uttrycker sig gärna genom någon form av kreativ, skapande verksamhet. Fisken är oerhört känslosam, rörs lätt till tårar och ger inte sällan ett hjälplöst intryck. Därtill finns tendenser att oroa sig och ängslas, varför denna sårbara natur kan komma in i perioder av passivitet och förvirring.

Vi finner många sökare i detta vattentecken. Fisken känner sig ofta vilsen och otrygg och har en benägenhet att vilja fly vardagen genom till exempel dagdrömmar, fantasier eller droger. Flyktbenägenheten och tendensen att leva i en drömvärld resulterar stundtals i svårigheter med att skilja på fantasi och verklighet. Fisken kan därför ibland bli ledsen och besviken när hon tvingas möta verkligheten och upptäcka att den inte alltid stämmer överens med de vackra drömmarna och visionerna.

Den Fisk som får utlopp för sina omtänksamma, kreativa läggning finner sig vanligen bäst tillrätta. Vi återfinner många Fiskar inom sjukvården, liksom i olika konstnärskretsar. Fisken har ned sin empati och flexibilitet en fenomenal förmåga att leva sig in i olika roller. Många av våra stora skådespelare, poeter, musiker och dansare är präglade av detta drömmande, emotionella vattentecken. Fysiskt förknippas tecknet främst med fötterna, vilket gör Fisken extra mottaglig för zonterapi.

Och jag skriver så lite.

Jag är helt slut idag. Säkert börjar jag bli sjuk också. Jag har inget kul att skriva längre. Och jag gör min blogg skitful utan att fatta det. Fan, whats up myran?

Iallafall fått pengar till pizza av lilla pappa. Jag ska beställa spenatpizza, köpa läsk och slå på en film.

Hej då

Idag händer massa saker. Jag är helt slut, rädda mig.

Helt ok nu asså, jag ska ba sova så börjar en ny fantastisk dag i morgon...

Veckan är en Stefan Sundström-vecka. Jag lyssnar på skiva som Frida från Täfteå har brännt. Jag har haft den länge men upptäckt den på nytt i helgen. Jag lyssnar i bilen, kör sakta och lär mig låten.

Kör sakta och de tutar som tokiga när det blir bil efter bil efter mig.

Jag gasar på och riskerar böter.

 .

.

 .

Att va som fotomodeller
är det det livet gäller?